По мере того как возрастало религиозное и политическое влияние римского епископа, возрастали и притязания последнего сначала на равную власть со светскими владыками, а потом и на верховную.
Som ökad religiös och politisk påverkan i den romerska biskopen, och fordringar ökade förra först på samma myndighet med de världsliga herrarna, och sedan till den högsta.
I den utsträckning som t.ex. ökad religiös och politisk makt i kyrkan, växte och fordringar sista, först till lika med sekulära Dholes, och sedan den ultimata.